FI: TREND MED SJUNKANDE BELÅNINGSGRAD HAR BRUTITS - RPT (NY)

Telegram från Direkt / Omni Ekonomi
02 april 2020, 07.53

(tillägg: från stycke fyra)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) En fortsatt stor andel av nya bolånetagare har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till bostadens värde. Nya bolånetagare 2019 ökade sin genomsnittliga skuldkvot. Även den genomsnittliga belåningsgraden ökade 2019 bland nya bolånetagare. Trenden sedan 2013 med sjunkande belåningsgrader har därmed brutits.

Det skriver Finansinspektionen (FI) i sin bolånerapport som publicerades på onsdagen.

Andelen nya bolånetagare som amorterar på sina bolån har ökat under flera års tid, och amorteringskraven har bidragit till denna utveckling. Andelen bolånetagare som amorterade 2019 var oförändrat jämfört med 2018. Även den genomsnittliga amorteringstakten var på ungefär samma nivå som förgående år.

Kombinationen av hushållets belåningsgrad och skuldkvot ger en mer komplett bild av dess sårbarhet. Mest sårbara är de hushåll som både har en hög skuldkvot och en hög belåningsgrad. De är sårbara för såväl prisfall på bostäder som inkomstbortfall och högre räntor.

Sambandet mellan ett hushålls belåningsgrad och skuldkvot är relativt svagt bland nya låntagare.

I bolåneundersökningen 2019 hade 4,4 procent av låntagarna både en skuldkvot över 450 procent av bruttoinkomsten och en belåningsgrad över 70 procent. Det är något högre än 2018 då andelen var 3,9 procent. Andelen är däremot fortsatt lägre än 2015 då den var 9,3 procent.

Hushållen köpte något dyrare bostäder 2019 än 2018. Storleken på hushållens nya lån kopplade till finansiering av bostaden ökade i en något större omfattning. Därmed ökade den genomsnittliga belåningsgraden 2019.

För nya bolånetagare var belåningsgraden i genomsnitt 65,5 procent, vilket är 0,5 procentenheter högre än 2018. Belåningsgraden 2019 var på ungefär samma nivå som 2015.

Och en fortsatt stor andel av de nya låntagarna hade en hög belåningsgrad. Andelen hushåll med en belåningsgrad över 70 procent ökade med 1,4 procentenheter till 51 procent. Att belåningsgraderna har stigit de senaste två åren innebär att fler hushålls har tagit en större finansiell risk än tidigare.

Hushåll med nya bolån som har en belåningsgrad över 85 procent har kompletterat bolån med blancolån (lån utan säkerhet) i samband med bolånet. Andelen nya låntagare med blancolån var 3,6 procent 2019, vilket är lika stor andel som 2018.

Den genomsnittliga skuldkvoten för nya låntagare steg från ungefär 290 procent 2018 till 296 procent 2019. Därmed är skuldkvoten ungefär lika hög som 2015.

"Om hushåll får ekonomiska problem till följd av spridningen av coronaviruset (covid-19), tillåter amorteringsregleringen att banken får ge hushållet undantag från amorteringarna. FI anser att bankerna i detta läge bör vara generösa i tillämpningen av undantaget", skriver FI.

Överlag har nya bolånetagare fortfarande goda marginaler för att klara betalningarna på sina lån i ett sämre ekonomiskt läge. Fler hushåll än tidigare klarade högre räntor utan att få underskott i sitt kassaflöde. Men något fler hushåll 2019 fick ett månadsunderskott vid inkomstbortfall än 2018. Det gäller framför allt hushåll som består av en person.

De åtgärder FI vidtagit för att minska riskerna kopplade till hushållens skulder de senaste åren har ökat hushållens motståndskraft. De har bidragit till att hushållen lånat mindre och köpt billigare bostäder än vad de annars skulle ha gjort.

God motståndskraft tyder på en begränsad risk för att bolånen ska orsaka omfattande kreditförluster för bankerna.

"Det bör också dämpa nedgången i hushållens konsumtion, till exempel om den ekonomiska utvecklingen försämras kraftigt till följd av spridningen av coronaviruset och åtgärder kopplade till detta", skriver FI.