PROGNOS: OFÖRÄNDRAD RÄNTA 13/2, TROLIGEN OFÖR RÄNTESIGNAL (OMS)

Telegram från Direkt / Omni Ekonomi
12 febr. 2019, 04.35

(Sändes första gången den 7/2, uppdaterad med fler deltagare)

STOCKHOLM (Direkt) Riksbankens direktion lär inte ändra reporäntan vid det penningpolitiska mötet i februari, frågan handlar snarast om hur den nu ser på utsikterna för en ytterligare höjning under andra halvåret i år.

Samtliga 13 ekonomer som Infront Data har tillfrågat räknar med att Riksbanken den 13 februari kommer att meddela att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent.

Riksbanken höjde i december reporäntan från rekordlåga -0,50 procent till 0,25 procent. Beslutet motiverades med att "behovet av en mycket expansiv penningpolitik minskat något" i takt med att inflationen och inflationsförväntningarna hade etablerats kring 2 procent.

Riksbanken signalerade också i december att "nästa höjning sannolikt sker under andra halvåret 2019". Räntebanan sänktes med 5 punkter under andra kvartalet 2019 och därefter i allt högre grad upp till 25 punkter lägre i slutet av prognosperioden, fjärde kvartalet 2021 (0,98).

Den som studerar räntebanan med linjal och förstoringsglas kanske skulle säga att en höjning i september, troligen följd av ytterligare en höjning i februari 2020, verkade mest sannolikt enligt prognosen i december.

Frågan är då om inkommande information sedan i december nu kan förmå direktionen att ändra sig i fråga om utsikterna för nästa räntehöjning? Enligt Infront Datas enkät säger 10 av de tillfrågade ekonomerna nej, endast en bedömare tror att Riksbanken nu kommer att signalera en något mjukare hållning.

SEB:s Olle Holmgren räknar med att Riksbanken kommer att hålla fast vid sina ränteutsikter eftersom det inte har kommit in särskilt mycket ny avgörande statistik sedan decembermötet, förutom decemberinflationsdata som kom in helt i linje med Riksbankens egna prognoser.

"Vi tror att direktionen kommer att fortsätta att säga att den är övertygad om att den underliggande inflationen är på väg tillbaka till målet med stöd av stigande kostnadstryck, men också uttrycka oro över de internationella utsikterna", skrev Olle Holmgren i ett kundbrev den 31 januari.

SCB publicerar inte januari-KPI förrän den 19 februari, så direktionen kommer inte ha några säkra besked om prisutvecklingen efter årsskiftet vid mötet den 12 februari.

Det har dock flödat in sänkta konjunkturprognoser från flera bedömare i början av året; genomsnittsprognosen för BNP-tillväxten 2019 ligger nu på 1,36 procent i de prognoser som har presenterats efter årsskiftet, ner från 1,92 procent i dessa bankers tidigare prognoser från i höstas.

Riksbankens prognos för BNP 2019 var 1,5 procent i december, det vill säga inte så långt över snittet i de nya prognoserna efter årsskiftet. De fåtalet signaler som har kommit från direktionsledamöter efter årsskiftet antyder inte någon akut brådska med att ändra prognoserna.

Cecilia Skingsley sade den 16 januari att bilden som Riksbanken gav i december fortsatt stod sig. Omvärldsfaktorerna var fortsatt största risken.

"Hårddata som vi sett i Sverige och USA har varit fortsatt stark, men sen finns det lite mer frågetecken kring en del förtroendedata internationellt och även då finansmarknadsprissättning", sade hon.

Kerstin av Jochnick fastslog den 28 januari att konjunkturläget i Sverige var fortsatt gott. Hon sade att om man följer medierapporteringen kan man ibland få intrycket att Sverige är på väg ned i en lågkonjunktur, en bild som Riksbanken ser som alltför pessimistisk

"Det handlar inte om att vi är på väg in i en lågkonjunktur utan om att vi kommer att ha en lite lägre tillväxt. Mycket handlar om vad som händer i omvärlden", sade hon och nämnde faktorer som Kina, USA:s handelsförhandlingar och brexit.

Martin Flodén noterade visserligen, den 29 januari, flera frågetecken om vart den globala och svenska ekonomin framöver. Men även om indikatorerna pekar mot en inbromsning så ser världsekonomin inte så svag ut.

Signalerna från svensk ekonomi har varit blandade, enligt Martin Flodén, med en fortsatt stark arbetsmarknad men där detaljhandeln och vissa produktionsdata varit lite av besvikelser.

"Vi ser en långsammare utveckling framöver, och jag har inte sett att det har kommit några större överraskningar sedan dess", sade han.

Men om inte Riksbanken tycker sig behöva ändra sina egna utsikter om tillväxten så kanske man åtminstone behöver se över sina utsikter för styrräntorna i omvärlden; såväl ECB som Federal Reserve har i januari signalerat en större motvilja än tidigare mot att höja räntorna.

ECB ändrade visserligen inte sin formella guidning om styrräntan i samband med räntebeskedet den 24 januari, men chefen Mario Draghi konstaterade vid den efterföljande presskonferensen att inkommande information varit svagare än väntat och att riskerna mot utsikterna rört sig mot nedsidan.

Han tillade dock att ECB behövde mer tid för att bedöma riskerna, och att rådet kommer ha en ny diskussion i mars (då ECB också publicerar nya prognoser).

Federal Reserve var tydligt mjukare än tidigare i sina signaler efter FOMC-mötet den 29-30 januari; i pressmeddelandet talades det inte längre om ytterligare höjningar av styrräntan, utan om vilka kommande "justeringar" som kunde behövas för att nå målen, prisstabilitet och maximal sysselsättning. Man satte också nyckelordet "tålmodig" (patient) på pränt i pressmeddelandet.

"I ljuset av den globala ekonomiska och ekonomiska utvecklingen och ett dämpat inflationstryck kommer kommittén vara tålmodig vid beslut om vilka framtida justeringar av målräntan för federal funds som kan vara lämpliga för att stödja dessa resultat", skrev FOMC.

För Federal Reserves del kan en viktig orsak till den förändrade signaleringen ha varit att man ville klargöra att någon ny räntehöjning inte är aktuell i närtid. Under 2018 höjdes räntan vid vartannat FOMC-möte, och givet att ränteprognoserna i december (dot plot) antydde två höjningar under 2019 kan FOMC nu ha ansett att det var angeläget att klargöra att det åtminstone inte finns något skäl att räkna med en ny räntehöjning i mars, och sannolikt inte heller i april/maj.

Riksbanken har ingen sådan brådska att ändra budskapet om att nästa räntehöjning kan komma under andra halvåret i år, direktionen har tid att invänta ytterligare information innan det blir skarpt läge. Ett nytt läge kan dock ha uppstått till nästa penningpolitiska möte, den 24 april, då direktionen förhoppningsvis också har bättre information om brexit.

Kronans svaga utveckling i början av året kan därtill tala emot mjukare signaler från Riksbanken nu. I december pekade Riksbankens prognos mot ett genomsnittligt KIX-index på 117,35 under första kvartalet ner från 118,34 under fjärde kvartalet. Nu i början av februari har dock KIX-index noterats så högt som 120,84, vilket åtminstone isolerat talar emot en sänkning av räntebanan vid detta möte.

Dessutom valde kollegorna på Norges Bank att hålla fast vid räntesignalerna från i december, om att räntan troligen kan höjas på nytt i mars, vid deras första penningpolitiska möte för året, den 23 januari.

Den norska kronan har stärkts något efter räntebeskedet, och positionering i norska kronor mot svenska kronor kan sannolikt också förklara delar av den senaste tidens försvagning i den svenska kronan.

SEB noterar vidare att mandatet för Stefan Ingves och Kerstin af Jochnick att besluta om interventioner på löper ut nu till februari-mötet: Mandatet kan sannolikt förlängas även om Riksbankens tidigare starka fokus på växelkursen har dämpats på senare tid med högre inflation och den svenska valutans tydliga ovilja att stärkas. Möjligen kan interventionsmandatet framöver behövas för att förhindra att kronan försvagas för snabbt

Beträffande Riksbankens återinvesteringar av kuponger och förfallande obligationer lär det inte komma några nya klara besked vid detta möte. Stefan Ingves sade i december att Riksbanken har gett besked om vad som ska ske fram till och med juni 2019, och tillade att frågan kan återkomma till aprilmötet.

Deltagare: Capital Economics, Commerzbank. Danske Bank, DNB Markets, Handelsbanken, IdeaGlobal, Ing Financial Markets, Länsförsäkringar, Nordea, SBAB, SEB, Swedbank, Teknikföretagen