RB: HUSHÅLLENS SKULDKVOT NU >185%, DRYGT 205% INKL BRF-SKULD

Telegram från Direkt / Omni Ekonomi
23 maj 2018, 10.39

STOCKHOLM (Direkt) Hushållens skulder i relation till deras disponibla inkomster fortsätter att stiga och överstiger nu 185 procent. Den höga skuldsättningen fortsätter att utgöra den största risken för svensk ekonomi.

Det skriver Riksbanken i den finansiella stabilitetsrapport som publicerades på onsdagen.

Kredittillväxten är fortsatt hög, sedan mitten av 2017 har den årliga tillväxttakten varit förhållandevis stabil runt 7 procent. Tillväxten för konsumtionslån är också fortsatt hög, om än något lägre än i höstas, med en tillväxttakt på 7,4 procent i mars.

Bolånen står i nuläget för cirka 80 procent av hushållens totala skulder. Konsumtionslånen står för cirka 5 procent av hushållens totala skulder, men utgör 13 procent av ränte‐ utgifterna eftersom räntorna generellt sett är högre för konsumtionslån än för bolån.

Bild: utlåning till hushåll fördelat på säkerhet, årlig procentuell förändring Källa: SCB, Riksbanken

Riksbanken skriver vidare att kreditdata över stocken av bolånetagare visar att hushåll med bolån hade en genomsnittlig skuldkvot på 338 procent i september 2017, vilket är en ökning med 36 procentenheter sedan 2011. Samma data visar också att 31 procent av hushållen med bolån har en skuldkvot som överstiger 400 procent, och 13 procent har en skuldkvot överstigande 600 procent.

Enligt Finansinspektionens Bolåneundersökning har skuldkvoten ökat även bland nya bolåntagare, från 402 procent 2016 till 411 procent 2017.

Många hushåll har dessutom indirekta skulder via bostadsrättsföreningarnas lån. Bostadsrättsföreningarnas skulder har ökat med 41 procent sedan 2010 och uppgår i dag till 465 miljarder kronor, och den årliga tillväxttakten för utlåning till bostadsrättsföreningar var drygt 8,7 procent i mars.

Nybildade bostadsrättsföreningar har generellt en högre skuldkvot än äldre föreningar. I genomsnitt hade en nybildad bostadsrättsförening cirka 11.500 kronor i kvadratmeterskuld 2017. Statistik från FI:s Bolåneundersökning visar dessutom att de högst belånade hushållen också tenderar att bo i de högst skuldsatta bostadsrättsföreningarna.

Hushållens aggregerade skuldkvot inklusive lån via bostadsrättsföreningar uppgår till drygt 205 procent.

Enligt Riksbankens prognos väntas hushållens aggregerade skuldkvot, exklusive bostadsrättsföreningars skulder, fortsätta att öka och nå 190 procent 2021. Det beror bland annat på att de som köper en bostad i dag i genomsnitt betalar ett betydligt högre pris än vad tidigare köpare gjorde.

Bild: Hushållens skuldkvot i Sverige

Källa: SCB, Riksbanken

Trots de höga skulderna har de låga räntorna medfört att hushållens boendeutgifter och räntekvoter i nuläget är låga. I december var räntekvoten drygt 2,5 procent för den aggregerade hushållssektorn, och omkring 4 procent för de hushåll som faktiskt har en skuld.

På aggregerad nivå har hushållen också ett förhållandevis högt sparande och stora tillgångar, men sedan 2007 finns ingen ny information om hur tillgångar och sparande är fördelade mellan hushållen, men det finns indikationer på att de högst skuldsatta hushållen har betydligt mindre likvida tillgångar i relation till sina inkomster än hushåll med mindre skulder.

Skuldsatta hushålls känslighet för förändringar, som stigande räntor, ökad arbetslöshet och kraftigt fallande bostadspriser förstärks också av att 69 procent av bolånestocken, och 71 procent av de nya bolånen, har rörlig ränta. Det innebär att en majoritet av hushållen snabbt skulle påverkas av stigande ränta.

"Räntorna och räntekvoten väntas vara fortsatt låga de kommande åren. Men om räntorna stiger till mer normala nivåer kan det få ett stort genomslag på hushållens ränteutgifter, speciellt för högt skuldsatta hushåll. I ett scenario där räntan i slutet av Riksbankens prognos stiger med ytterligare 3 procentenheter kan räntekvoten komma att fördubblas från dagens nivå", skriver Riksbanken.

Även bostadsrättsföreningarna har en viss andel lån till rörlig ränta, vilket innebär att stigande räntor också kan få snabbt genomslag i högre månadsavgifter.

Riksbankens prognos för bostadspriserna är att de stabiliseras under 2018 för att därefter stiga något de följande åren. Men osäkerheten kring prisutvecklingen är stor, och ett större prisfall kan inte uteslutas.

Detta skulle till exempel kunna inträffa om det även framöver visar sig att det som byggs inte helt motsvarar det som efterfrågas till följd av att en övervägande del av byggbolagen och hushållen har felaktiga förväntningar om exempelvis prisutvecklingen respektive sin betalningsförmåga.

"Det är viktigt att hushållen och byggbolagen har rimliga förväntningar om framtida boendekostnader då en gradvis normalisering av penningpolitiken förväntas medföra högre räntekostnader. Ett kraftigare prisfall än det som hittills skett skulle kunna medföra allvarliga konsekvenser för både makroekonomisk och finansiell stabilitet", skriver Riksbanken