Detta är en artikel från Direkt.

EU: BAKSLAG FÖR SVERIGE I NYTT FÖRSLAG OM CORONAFOND

Telegram från DIREKT / Omni Ekonomi
2 July 2020, 13.43

BRYSSEL (Nyhetsbyrån Direkt) En ny kompromiss om EU:s jättelika återhämtningspaket och långtidsbudget ser ut att bli ett bakslag för Sverige.

Paket och budget ser sammanlagt ut att fortsätta bli 1.850 miljarder euro och EU-länder får bidrag, inte bara lån.

Däremot går kompromissen Sverige till mötes genom att rabatten på EU-avgiften behålls och att kriterierna för coronastöd knyts delvis till skadan som coronapandemin orsakar.

Så uppges kompromissen se ut som Europeiska rådets ordförande Charles Michel skissar på. Han redovisade sina tankar för EU-ländernas ambassadörer på onsdagskvällen, enligt Politico.

Charles Michel avser lägga fram sitt förslag i slutet av nästa vecka inför det extra EU-toppmötet den 17-18 juli, där EU-ledarna ska försöka komma överens.

Kompromissens avsikt är att behålla storleken och ambitionen i kommissionens förslag för återhämtningspaketet från den 27 maj. Inga siffror angavs.

Vid EU-toppmötet på midsommarafton förkastade Sverige återhämtningspaketet, kallat Next Generation EU, för att vara alltför stort.

Kommissionens förslag till paketet uppgick totalt till 750 miljarder euro. Huvuddelen, en återhämtningsfond (facilitet) på 560 miljarder euro, skulle i sin tur bestå av 310 miljarder euro i bidrag och 250 miljarder i lån.

Sverige och de andra tre sparsamma länderna, Danmark, Nederländerna och Österrike, motsatte sig att EU-länder skulle få bidrag från fonden utan tyckte att billiga lån med långa löptider är bättre.

Återhämtningspaketet innehöll också 190 miljarder euro av ytterligare bidrag till olika EU-program, bland annat till fattiga EU-länder (50 miljarder), investeringar och solvensstöd (70 miljarder), klimatomställning (30 miljarder) och hälsovård (8 miljarder).

Därmed skulle de totala bidragen bli 500 miljarder.

Som gest åt de fyra sparsamma länderna föreslog Charles Michel att minska EU:s långtidsbudget 2021-2027 något. Kommissionens förslag den 27 maj var på 1.100 miljarder.

Men neddragningen skulle gå tvärtemot Sveriges önskningar. Kompromissen skulle behålla stödnivån till jordbruk och fattiga EU-länder och minska på stöd till moderniseringen av EU, som forskning och konkurrenskraft.

Plåster på de sparsammas sår blir att de stora nettobetalarna till EU-budgeten får behålla sina rabatter på EU-avgiften för att undvika att den blir orimligt hög.

En annan framgång för Sverige skulle vara att kompromissen åtminstone delvis tar hänsyn till svenska krav på att coronastödet från återhämtningsfonden kommer att kopplas till faktisk ekonomisk skada som pandemin har orsakat.

Kommissionen föreslog att fördelningen av stödet skulle baseras på historiska data: arbetslösheten 2015-2019, BNP och befolkningen.

Charles Michels kompromiss skulle fördela 70 procent av återhämtningsfonden under 2021 och 2022 enligt kommissionens metod. Motiveringen är att stödet måste ut snabbt.

Metoden skulle göra Italien och Spanien till de största mottagarna.

Resterande 30 procent skulle fördelas 2022 och 2023 beroende på den totala nedgången av BNP i varje land från coronakrisens start.

Målet är att nå en uppgörelse den 17-18 juli. Men Charles Michel uppges vara beredd på ytterligare ett extra toppmöte senare i juli.