Detta är en artikel från Direkt.
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) De ekonomiska prognoser som IMF ska publicera nästa vecka kommer att visa att den globala tillväxten har tappat ytterligare momentum sedan prognosuppdateringen i januari, men IMF räknar inte med någon recession på kort sikt.
Det sade IMF-chefen Christine Lagarde på tisdagen, enligt ett förskrivet anförande.
IMF räknade med en global BNP-tillväxt på runt 3,5 procent såväl i år som 2020, vilket Christine Lagarde beskrev som lägre än de senaste åren, men ändå "rimligt".
Enligt IMF kommer 70 procent av den globala ekonomin att uppleva en inbromsning i år, vilket kan jämföras med för två år sedan då 75 procent upplevde ett uppsving.
"Men, för att vara tydlig, vi ser ingen recession på kort sikt. Faktum är att vi räknar med en viss ökning i tillväxten under andra halvåret 2019 och in på 2020", sade Christine Lagarde.
Hon konstaterade att den globala tillväxten har bromsat in, till stor del beroende på ökande handelsspänningar och finansiell åtstramning, sedan andra halvåret 2019. Men samtidigt väntas nu den globala ekonomiska aktiviteten få stöd av den nu mer tålmodiga takten i den penningpolitiska normaliseringen från de större centralbankerna, under ledning av Fed, och från ökade stimulanser i till exempel Kina.
"Dessa policysvar har gett stöd åt en lättnad i de finansiella förhållandena och ökade kapitalflöden till tillväxtmarknaderna, vars valutor har stärkts relativt USA-dollarn", sade IMF-chefen.
Hon förtydligade dock att den väntade återhämtningen för den globala tillväxten under andra halvåret är "osäker" och "känslig för nedåtrisker", till exempel brexit, höga skulder i vissa sektorer och länder, spänningar runt handelspolitik samt en oroskänsla på de finansiella marknaderna.
"Till exempel, om det skulle ske en snabbare åtstramning än väntat av de finansiella förhållandena kan det skapa betydande utmaningar för många regeringar och företag i termer av refinansiering och räntebetalningar - vilket kan förstärka växelkursrörelser och leda till korrektioner på de finansiella marknaderna", sade Christine Lagarde.
Hon tillade att detta betyder att "vi inte bara måste undvika policymisstag utan också säkerställa att vi tar rätt policysteg".
Christine Lagarde sade vidare att det är känt sedan länge att handelsintegration har hjälpt till att öka välståndet, minskat fattigdomen och till att sprida ny teknologi och öka produktiviteten. Samtidigt är det också väl känt att inte alla har gynnats, och att det finns störningar i handelssystemet som måste åtgärdas.
Hon påpekade dock att det också är känt att handelshinder inte är lösningen. Nya analysrapporter från IMF visar att handelsintegration tydligt lyfter investeringarna - i anläggningar, maskiner och många andra jobbskapande områden. Samtidigt är det klart att handelshinder skadar investeringar och sysselsättning.
"Dessa resultat är särskilt relevanta nu i en tid där handelsspänningar kan skada investeringarna ytterligare - och det i en tid då investeringarna redan är svaga", sade IMF-chefen.
Hon sade att IMF har studerat vad som skulle hända om importtullarna på alla varor som handlas mellan USA och Kina skulle höjas med 25 procentenheter. Resultaten visar att de skulle minska den årliga bruttonationalprodukten med upp till 0,6 procent i USA och upp till 1,5 procent i Kina.
"Detta är potentiellt självtillförda skador som bör undvikas", sade Christine Lagarde.
Hon sade vidare att en reformering av internationella företagsskatter är en utmaning för alla länder, men särskilt utvecklingsländer är beroende av intäkter från företagsskatter för att finansiera nödvändiga investeringar i folk och infrastruktur.
IMF-analyser visar att länder utanför OECD-området förlorar omkring 200 miljarder dollar per år på grund av att företag har möjlighet att skifta vinster till områden med låg skatt.
"Dessa missade intäkter gör det ännu svårare för låginkomstländer att öka tillväxt och sysselsättning - och att klara de uthålliga utvecklingsmålen till det överenskomna datumet 2020", sade Christine Lagarde.
Hon sade vidare att IMF har ökat sitt fokus på de makroekonomiska effekterna av korruption i medlemsländerna. Hon konstaterade att de årliga kostnaderna för enbart mutor uppgår till 1.500 miljarder dollar, eller cirka 2 procent av globala BNP. Penningtvätt och terrorfinansiering är andra allvarliga dimensioner av problemet - där IMF arbetar med över 100 länder.
"Våra senaste analyser understryker de höga kostnaderna för korruption, som leder till massiva förluster av offentliga inkomster och lägre kvalitet i offentliga utgifter. Dessa nya analyser bekräftar vad vi länge har misstänkt: korruption sänker tillväxt. Det ökar ojämlikheten. Det föder misstroende", sade IMF-chefen.
Hon tillade att IMF i nya studier beräknar att inom en grupp av likartade länder är lägre korruption förknippat med högre skatteinkomster, skillnaden kan uppgå till så mycket som 4 procent av BNP mellan olika länder.
"Detta belyser de potentiellt stora vinsterna av att begränsa korruption - och inte bara finansiella vinster utan också potentiella vinster för samhället i stort", sade Christine Lagarde.