IMF: REVIDERAR ÅTER NED GLOBAL TILLVÄXT FÖR 2019

STOCKHOLM (Direkt) Efter en stark tillväxt under 2017 och början av 2018 dämpades den globala ekonomiska aktiviteten märkbart under fjolårets andra halva, vilket speglar ett sammanflöde av faktorer som påverkar stora ekonomier. Riskerna mot tillväxten lutar fortsatt över mot nedsidan.

Det skriver Internationella valutafonden, IMF, i sin globala vårprognos, WEO.

"Om den nuvarande avmattningen visar sig vara allvarligare och mer utdragen än väntat i basscenariot, bör makroekonomisk policy bli mer stöttande, speciellt där produktionen förblir under potential och den finansiella stabiliteten inte riskeras", skriver IMF.

Den globala BNP-tillväxten väntas uppgå till 3,3 procent i år och 3,6 procent nästa år. För i år innebär det en nedrevidering från 3,5 procent i prognosuppdateringen i januari, medan prognosen för 2020 lämnas oförändrad.

IMF noterar att Kinas tillväxt sjunkit efter en kombination av behövd regelåtstramning för att tygla skuggbanksystemet och ökade spänningar i handeln med USA.

Samtidigt tappade euroområdets ekonomi mer kraft än väntat då förtroendet hos konsumenter och företag försvagats och bilproduktionen i Tyskland stördes av införandet av ny utsläppsstandard; i Italien har investeringarna sjunkit då räntespreadarna vidgats; och den externa efterfrågan, speciellt från tillväxtekonomierna i Asien, har minskat.

Andra faktorer som dämpat tillväxten är naturkatastrofer i Japan och att handelsspänningarna allt mer påverkat förtroendet i näringslivet och stämningen på finansmarknaderna, vilket i sin tur först stramat åt de finansiella förhållandena i sårbara tillväxtekonomier under förra våren och därefter i utvecklade ekonomier senare under året, vilket har tyngt den globala efterfrågan.

Förhållandena har lättat i år då Federal Reserve signalerat en mer ackommoderande penningpolitisk hållning och marknaderna blivit mer optimistiska om ett handelsavtal mellan USA och Kina.

"De nuvarande prognoserna förutser att den globala tillväxten kommer att plana ut under första halvan av 2019 och stärkas efter dess", skriver IMF.

Den förväntade uppgången under andra halvåret i år är baserad på en pågående uppbyggnad av policystimulanser i Kina, den senaste tidens förbättrade stämning på de globala finansiella marknaderna, att en del av de tillfälliga tillväxtbromsarna för tillväxten i eurozonen tonar bort och en gradvis stabilisering av förhållandena i stressade tillväxtekonomier.

Ett förbättrat momentum i tillväxt- och utvecklingsekonomierna väntas fortsätta in i 2020, vilket främst speglar utvecklingen i ekonomier som just nu upplever makroekonomisk stress - "en prognos som är föremål för märkbar osäkerhet".

"Som kontrast väntas aktiviteten i de utvecklade ekonomierna fortsätta att dämpas gradvis då påverkan från USA:s finanspolitiska stimulanser avtar och tillväxten tenderar mot den blygsamma potentialen för gruppen", skriver IMF.

Bortom 2020 väntas den globala tillväxten nå en platå kring 3,6 procent på medellång sikt, och hållas uppe av en ökning i den relativa storleken på ekonomier som Kina och Indien, som väntas ha en robust tillväxt jämfört med utvecklade och tillväxtekonomier som växer långsammare.

De utvecklade länderna tyngs under prognosperioden av svag produktivitetstillväxt och långsammare tillväxt av arbetskraften då befolkningen åldras, medan tillväxten i tillväxt- och utvecklingsekonomierna väntas stabiliseras strax under 5 procent, med variationer mellan länder och regioner.

"Även om den globala tillväxten skulle kunna överraska positivt om handelsdispyterna snabbt löses, så förtroendet i näringslivet återvänder och investerarsentimentet stärks ytterligare, så lutar riskbalansen mot utsikterna fortsatt mot nedsidan, skriver IMF.

Tillväxten skulle kunna försvagas än mer om handelsspänningarna trappas upp ytterligare och därmed ökar policyosäkerheten, enligt organisationen.

"Potentialen kvarstår för en skarp försämring av marknadssentimentet, vilket skulle kunna innebära portföljreallokeringar bort från risktillgångar, vidare räntespreadar över 'safe haven"-värdepapper, och generellt stramare finansiella förhållanden, speciellt för sårbara ekonomier", skriver IMF.

Möjliga "triggers" för en sådan utveckling inkluderar en avtalslös brexit, ihållande svag ekonomisk data som pekar mot en utdragen global tillväxtavmattning och en utdragen finanspolitisk osäkerhet och förhöjda räntor i Italien - speciellt om detta kopplas med en djupare recession - med möjliga spridningseffekter för andra ekonomier i euroområdet, enligt IMF.

En annan faktor som skulle kunna strama åt de finansiella förhållandena är om de finansiella marknaderna snabbt skulle omvärdera den penningpolitiska hållningen i USA.

"På medellång sikt är klimatförändringar och politisk disharmoni i samband med ökad ojämlikhet nyckelrisker som skulle kunna sänka den potentiella globala produktionen, med speciellt allvarliga implikationer för vissa sårbara länder", skriver IMF.

Då den globala tillväxtkraften avtar och policyutrymmet är begränsat är den viktigaste prioriteringen, enligt IMF, att undvika policymisstag som kan skada den ekonomiska aktiviteten.

"Makroekonomisk och finanspolitisk policy bör sikta på att hindra ytterligare nedväxling där produktionen kan falla under potential och underlätta en mjuklandning där policystöd behöver dras tillbaka", skriver IMF.

På nationell nivå kräver detta att penningpolitiken försäkrar att inflationen förblir på rätt spår mot centralbankens mål (eller om den är nära målet att den stabiliseras där) och att inflationsförväntningarna förblir förankrade.

Det kräver en finanspolitik som hanterar avvägningar mellan att stötta efterfrågan och försäkra att statsskulden förblir på en uthållig bana.

Organisationen råder alla ekonomier att vidta åtgärder för att lyfta sin potentiella tillväxt, förbättra inkludering och stärka motståndskraften.

"På den multilaterala nivån är den främsta prioriteringen för länder att tillsammans lösa sina handelsoenigheter utan att resa störande hinder som ytterligare skulle kunna destabilisera en global ekonomi som saktar av", lyder rådet från IMF.

Bild: IMF-prognos