LÖNEAVTAL: FORTSATT DÄMPADE LÖNEÖKNINGAR - NORDEA

STOCKHOLM (Direkt) Löneökningstakten är fortsatt dämpad på grund av låga löneförväntningar och hög arbetslöshet bland utrikes födda. Det kan också leda till att nästa räntehöjning ligger längre fram i tiden än väntat.

Det skriver Susanne Spector, senioranalytiker på Nordea, i en analys.

Löneökningarna väntas ha landat på 2,6 procent för 2017, bli 2,9 procent för 2018 och 3,2 procent för 2019

Den starka svenska arbetsmarknaden till trots är löneökningarna måttliga ur ett historiskt perspektiv. Det diskuteras internationellt huruvida Philipskurvan, sambandet mellan arbetslöshet och löneökningstakt, är död. Men enligt Susanne Spector har man sannolikt fokuserat för mycket på just de två variablerna när löneökningarna i praktiken styrs av många faktorer.

De senaste årens löneutveckling kan till stor del förklaras av faktorerna, löneförväntningar, arbetslöshet för utrikes födda och produktivitetstillväxt.

Löneförväntningarna är den viktigaste faktorn bakom de senaste årens måttliga löneökningar.

"Fallande löneförväntningar är ett globalt fenomen som sannolikt beror på låg inflation och att produktiviteten har varit lägre i denna konjunkturcykel. Låg inflation innebär att måttliga nominella löneökningar fortfarande ger reala förbättringar", skriver Susanne Spector.

En annan faktor är arbetslösheten för utrikes födda.

"Åtta av tio jobb går till utrikes födda, vilka sannolikt beaktar sin egen arbetslöshetsrisk snarare än den generella arbetslösheten när de formulerar sina löneanspråk", skriver Susanne Spector.

I och med att arbetslösheten för gruppen utrikes födda ligger omkring 15 procent är det enligt Nordeaanalytikern rimligt att tro att nyanställda i den gruppen är mer återhållsamma när de förhandlar sin egen lön.

Löneökningar i offentlig sektor har varit något högre under 2017, delvis till följda av avtalade satsningar på undersköterskor och politiska satsningar på lärarlöner. Under 2018 väntas dock lönetillväxten i offentlig sektor sjunka tillbaka något, vilket enligt Nordea innebär en nedåtrisk för årets prognos.

Måttliga löneökningar kan också leda till att arbetslösheten för utrikes födda fortsätter att minska, skriver Susanne Spector. Något som skulle vara mycket positivt för Sverige på sikt, men som innebär att Riksbanken får söka efter andra faktorer för att hålla inflationen vid målet.