RB: INTE GLÄDJANDE MED INFLATION KLART UNDER 2% - JANSSON

Telegram från Direkt / Omni Ekonomi
10 juli 2020, 09.49

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Att inflationen har blivit lägre än Riksbanken väntat sig vid april-mötet och ligger en bra bit under 2 procent är "naturligtvis inte en utveckling att glädja sig över".

Det sade vice riksbankschef Per Jansson vid det penningpolitiska mötet den 30 juni med policybesked den 1 juli, enligt protokollet från mötet.

"Men det förtjänar ändå att påpekas att både KPIF-inflationen och KPIF-inflationen exklusive energipriser var ganska rejält mycket högre i maj än i april, vilket i alla fall för mig var en positiv överraskning", fortsatte han.

"Med tanke på omständigheterna" tycker han vidare att måtten UND24 och KPIFPC "som i en empirisk utvärdering visar sig fungera bäst för att förutspå KPIF-inflationen i framtiden", varit "ganska hyggliga". Dessa uppgick i maj till 1,4 respektive 1,9 procent, påpekade han.

Angående inflationsförväntningarna upprepar han att det främst är "de mer långsiktiga inflationsförväntningarna som behöver bevakas".

"Att förväntningarna på kort sikt går ner rätt så påtagligt tycker jag varken är förvånande eller särskilt oroande, med tanke på att dessa brukar påverkas mycket av den för stunden rådande inflationsutvecklingen, som ju nu är svag", uppgav han.

Då "pandemier är övergående finns ganska starka teoretiska skäl till att förvänta sig att effekterna på de långsiktiga förväntningarna ska bli begränsade", fortsatte han.

"Ser vi till de femåriga inflationsförväntningarna hos penningmarknadens aktörer, som hade fallit med en knapp tiondel av en procentenhet i Prosperas enkät från april, har utvecklingen varit stabil, 1,7 procent i både maj och juni", konstaterade han.

Han lade till att dessa, mätt med två decimaler, till och med ökade "lite grann i juni jämfört med maj".

"Den större kvartalsundersökningen, som är den första undersökningen som har genomförts sedan WHO deklarerade att det förelåg en pandemi, kan en nedgång med drygt en tiondel av en procentenhet noteras för arbetstagarorganisationerna men för de övriga grupperna som ingår i enkäten är förändringarna små och samtliga utfall överstiger 1,7 procent", noterade han.

Angående inflationen upprepade han budskapet från april om att det är "långtifrån självklart att vi under åren som kommer bara måste ha beredskap att handskas med en inflation som är låg".

"I ett lite längre tidsperspektiv kan en situation uppstå då både ekonomins efterfråge- och utbudssida bidrar till ett stigande inflationstryck", sade han.

Han angav att faktorer som stigande energipriser, minskad konkurrens, en tillbakagång i globala värdekedjor och mer protektionism kan skapa et inflationstryck. Därutöver skulle "en kraftigt stigande offentlig skuldsättning i förlängningen kan leda till att inflationen tar fart".

"Flera av dessa förändringar utgör så kallade negativa utbudschocker, som innebär att priser pressas upp samtidigt som BNP och sysselsättning blir lägre. Om inflationen skulle bli alltför hög skulle det alltså inte vara helt problemfritt att motverka utvecklingen med en stramare penningpolitik, för det skulle ju förstärka BNP- och sysselsättningsförlusterna", sade han.

Budskapet om att en sådan inflation skulle kunna accepteras efter många år med alltför låg inflation, upprepades av Per Jansson.

"Så länge inflationen inte kraftigt överstiger inflationsmålet under en längre tid kan kanske till och med en sådan utveckling vara önskvärd, om den skulle leda till att osäkerheten uppåt och nedåt kring målet skulle bli mer symmetrisk", tillade han.