SN-PROGNOS: BNP -6,1% I ÅR, SEDAN LÅNGSAM ÅTERHÄMTNIKNG

Telegram från Direkt / Omni Ekonomi
11 juni 2020, 07.16

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Coronakrisen har lett till en unikt snabb ekonomisk nedgång och svensk BNP väntas falla med 6,1 procent i år, följt av en långsam återhämtning. Arbetslösheten stiger ytterligare och det kommer att ta lång tid att sedan få ned den igen.

Det bedömer Svenskt Näringslivs i sin nya konjunkturbedömning, som Nyhetsbyrån Direkt tagit del av.

"Det här är den djupaste kris vi har haft sedan 30-talet, med en helt exceptionell nedgång. Återhämtningen efter den här krisen kommer också att ta längre tid än efter finanskrisen. Först vid årsskiftet 2022/2023 är svensk BNP tillbaka till förkrisnivåerna. Till dess att vi har ett vaccin kommer viruset att ligga som en våt filt över världsekonomin", säger Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi till Nyhetsbyrån Direkt.

Svenskt Näringsliv räknar med att svensk BNP faller 6,1 procent i år för att sedan öka med 3,4 procent under 2021. De påpekar att osäkerheten är fortsatt mycket stor och att riskerna ligger på nedåtsidan.

"Återhämtningen drivs till stor utsträckning av mycket expansiv politik med låga räntor och en finanspolitik som understödjer ekonomin under lång tid framöver", skriver Svenskt Näringsliv i sin bedömning.

De konstaterar att snabbheten i den ekonomiska nedgången är unik, med nedstängningen av hela samhällen. De senaste veckorna har det dock kommit en del signaler om en viss förbättring, i form av stigande förtroendeindikatorer, samtidigt som börsen rekylerat upp. Detta talar för att botten har passerats.

"Det finns ändå en del ljuspunkter. Inköpschefsindex i en rad länder pekar uppåt efter april och man kan hoppas på att det ger effekt när man nu succesivt öppnar upp igen i allt fler länder. I Sverige lyfts snart reserestriktionerna, vilket kan hjälpa besöksnäringen", säger Bettina Kashefi.

Att de allra värsta scenarierna från i våras tycks kunna undvikas beror dock till stor del på de krisåtgärder som regering och riksdag beslutat om och enligt Svenskt Näringsliv behöver vissa stöd förlängas för att undvika konkurser. Det handlar om omställningsstödet, de nedsatta arbetsgivaravgifterna och anstånd med skatteinbetalningar.

"Det är väldigt viktigt att man förlänger stöden för att minimera antalet konkurser, så att folk har ett jobb att gå tillbaka till när vi är ute på andra sidan. Olika branscher har gått in i krisen vid olika tillfällen, där byggsektorn ligger sist och har drabbats först nu. De är viktigt att man förlänger stöden så att även företagen som drabbats sist får del av dem", säger Bettina Kashefi.

När det gäller arbetsmarknaden ser läget allvarligt ut, enligt Svenskt Näringsliv. Arbetslösheten väntas stiga till en topp på 12 procent i höst, innan den börjar sjunka tillbaka igen under 2021 när den ekonomiska aktiviteten ökar och tilltron till ekonomin långsamt återvänder.

"Arbetsförmedlingen kom med alarmerande siffror, där runt hälften av de som varslats har sagts upp, en högre andel än under finanskrisen. Vi har också haft en enorm ökning av antalet företagsrekonstruktioner, där många slutar med konkurs, vilket riskerar att bidra till en ökad arbetslöshet", säger Bettina Kashefi.

Arbetslösheten väntas uppgå till i genomsnitt 9,7 procent i år och 10,4 procent nästa år. Strukturomvandling i coronakrisens spår gör att jämviktsarbetslösheten stiger och inte ens 2023 väntas arbetslösheten vara tillbaka på nivåerna före krisen.

"Om arbetslösheten biter sig fast blir det otroligt svårt att få ned den igen. Många som nu blir av med jobben i hotell och restaurang, persontransporter och sällanköpshandel har redan en svag ställning på arbetsmarknaden och kan få svårt att hitta nya jobb", säger Bettina Kashefi.