TURKIET: BÖRS OCH LIRA UPP TROTS SANKTIONER OCH NYA BOMBNINGAR

Telegram från Direkt / Omni Ekonomi
15 okt. 2019, 14.35

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Turkiska liran och börsen i Istanbul återhämtade sig i en rekylrörelse på tisdagen efter måndagens djupa fall orsakade av att USA och EU aviserat sanktioner mot landet. Turkiets militära invasion i norra Syrien såg samtidigt ut att fortsätta.

Särskilt de turkiska bankerna noterades högre i Istanbul, en lättnadsreaktion i linje med att Trumpadministrationen avstått från att påföra finanssektorn sanktioner. Liran var upp en knapp procent mot dollarn och euron, medan Borsa Istanbuls storbolagsindex BIST 100 steg knappt 2 procent.

Det maktvakuum som uppstått efter att USA:s president Donald Trump dragit tillbaka stödet för kurderna, som varit mest drivande i kampen att störta terrorsekten IS och det så kallade kalifatet, fylls nu av så väl Turkiet som av den syriska Assadregimen i Damaskus och Ryssland.

"Det internationella samfundet har missat chansen att förebygga att den syriska krisen drar ned hela regionen i en malström av kaos. EU och resten av världen måste stötta Turkiets syften", skrev Turkiets president Tayyip Erdogan i en kolumn för Wall Street Journal där han kallade det militära tilltaget som "en andra chans att bringa fred till regionen".

Syrienregimens armé närmade sig på tisdagen det aktuella området söderifrån med stöd av Ryssland efter ett alliansavtal med den kurddominerade forna fiendemilisen SDF.

Det var Rysslands ekonomiska stöd och de ryska bombmattorna över syriska städer som vände krigslyckan för Assadregimen 2015.

Ryske president Vladimir Putin uppgavs i förra veckan ha gett ha gett den turkiske kollegan sitt stöd till ett begränsat militärangrepp, vilket belyser konfliktens komplexitet och Rysslands nydanade auktoritet i regionen.

Nato-medlemmen Turkiets inköp av det rysktillverkade luftvärnssystemet S-400 skedde mot USA:s skarpa fördömanden i somras och vållade stort rabalder i den västerländska försvarsalliansen. Rysslands mottagande skedde med öppna armar, givet att Natos närmanden mot stater i det forna östblocket länge har väckt ont blod i Kreml.

Den turkiska regeringens fjärmande från USA och EU till förmån för stärkta band till öst via turkiska vänsternationella partiet Vatan har varit tydlig efter en påstått västinfluerad militärkupp som slogs ned 2016. Kuppen har renderat i kraftiga inskränkningar för turkiska medier och massgripanden av journalister, intellektuella och oliktänkande.

Vatans partiledare Dogu Perincek har beskrivit Nato-kollegan USA som den egentliga fienden genom stödet till kurdiska organisationer, som Turkiet anser vara terrorrörelser, till förmån för partiets bundsförvanter Ryssland, Kina och Iran.

"Turkiet har hittat sin plats i Asien och börjat göra motstånd mot Nato och USA. Det är oundvikligt. Man kan inte försvara sig med Natovapen mot Nato. För Natos vapensystem kontrolleras av USA, som kan stänga av dem när de vill", sade den kontroversielle Vatan-ledaren i en intervju med dokumentärfilmaren Jørgen Lorentzen som SVT:s Dokument utifrån sände nyligen.

Turkiets ignorans att hörsamma USA:s och EU:s budskap bakom sanktionerna verkade närmast total på tisdagen, med nya bombräder mot kurdiska gränsstaden Ras Al Ain, rapporterar Reuters.

FN har rapporterat att 160.000 människor har flytt sina hem, medan lokala myndigheter uppgett siffran till 270.000.